Obbolas historia

Kort version:

I en bågskattelängd från 1539, Mickel Ålännings räkenskaper, finns följande bofasta innevånare nämnda: Björn Jonsson, Henrik Gunnarsson och Henrik Jonsson. Den äldsta delen, Obbola by, präglades helt av modernäringarna jordbruk och fiske med fiskelägen runt Byviken som hemmahamn. Utanför fanns andra fiskelägen som Tarv, Fläse och Petlandskär, där fiskarna byggt stugor. Där stannade man över sommaren för att fiska.

Eftersom jorden på Obbolaön var mycket mager och bara dög till bete för getter, kor och svin bytte obbolaborna fisk mot spannmål, framförallt skedde byteshandel mot Österbotten vilket är belagt men säkert också mot obbolabornas släktingar i rikare och närmare jordbruksbygder såsom Ström, Stöcke, Degernäs, Röbäck m fl. ställen.

I slutet av 1800-talet kom industrin till ön, först med sågverket, vilket gav den delen av ön namnet ”verket”. Efter sågens brand 1909 kom en cellulosafabrik, som sedan utvecklats till ett av Europas modernaste pappersbruk. 1975 invigdes världens bredaste pappersmaskin för tillverkning av kraftliner. Efter omfattande investeringar under 2020-talet har Obbola idag ett helt nytt massabruk med ny pappersmaskin. Produkten kallas nu för kraftliner, som är ett kraftigt, oblekt papper vilket utgör ytskiktet i wellpapp.

Obbolas historia, författare Gunnar Hedin (.pdf)

Obbolas historia

Obbolas geologiska historia, författare Rabbe Sjöberg (.pdf)

Obbolas geologiska historia